Kantordotter växte upp till musikalstjärna

Skådespelerskan Maria Ylipää berättar att hon är uppvuxen i kyrkor och på begravningsplatser, kantordotter som hon är. Torn, källare, och kyrkogårdar var de bästa lekplatserna, de var spännande och förbjudna. Kyrkans estetik tilltalade henne redan som liten flicka.
– Det stora rummet och akustiken, den mäktiga Bachmusiken och målningarna gjort starkt intryck på mina sinnen.
Hon säger att uppväxten i den kristna konstnärsfamiljen var långt från allvarsam.
– Det var ett vansinnigt oväsen. Det spelades och sjöngs hela tiden hos oss. Där såddes fröet till min vilja att uppträda. Mina föräldrar har alltid uppmuntrat mig och attityden att jag lyckas och kan, som jag har fått av dem, är fortfarande en stor styrka.
Ylipää har också ärvt en stark barnatro. Det är en liknande, okomplicerad fundamental tillit som hennes hos hennes rollfigur Kristina i musikalen Kristina från Duvemåla som snart har premiär på Svenska Teatern.
– Jag kan också identifiera mig med Kristina på andra sätt. Hon är en mamma liksom jag. Men den fruktansvärda kampen för att överleva från dag till dag var inte helt lätt att ta till sig.
Kristina är ständigt antingen gravid eller ammande. Hon anpassar sig inte till Amerika, utan längtar hela tiden hem.
– Vardagen är så pass tuff att det behövs tro och den bär hon vackert. Sex är också en viktig resurs, men läkaren förbjuder henne slutligen till följd av flera missfall.
Barnens död, att hon förlorat den fysiska närheten till sin man och livet som främlingi ett främmande land får henne att tvivla på gud för ett ögonblick.

För ung för att vara Abba-fan

Den unga skådespelaren lade beslag på den åtrådda huvudrollen genom att övertyga musikalens kompositörer Benny Andersson och Björn Ulvaeus.
– Det har varit ett privilegium att få se hur de gör saker och ting. Jag är alltför ung för att vara ett fan av Abba, men jag fattar ju att de är legender. Jag tror att jag har ett ledigt och fräscht grepp om rollen eftersom det inte är ett verk som jag känt till från skolåren, såsom det är för svenskarna, säger hon.
Ylipää har ändå läst Vilhelm Mobergs serie Utvandrarna som musikalen bygger på.
– Jag läste den i somras och det var en skakande upplevelse. Jag rekommenderar den.

Uttrycker sig med kroppen

Ylipää har spelat fiol, men bytte i stället till sånglektioner. Efter gymnasiet vägde det mellan Sibelius-Akademin och Teaterhögskolan.
– Först i inträdesprovet till Teaterhögskolan insåg jag att det går att kombinera allt jag kan och gillar inom musikteater.
Hon har också utvecklats till en musikalstjärna, som via sina roller har bidragit till att genren förbättrats enormt i Finland under de tio senaste åren.
– Jag är själv stolt över Wicked på Helsingfors stadsteater, säger hon.
Trots att dans hör till yrket är det den hennes viktigaste sätt att släppa loss också på fritiden.
– Jag måste få uttrycka mig själv med kroppen.
Ylipää, som är mamma till den fyraåriga dottern Inari, har ofta fullt upp med att pussla ihop sitt schema, speciellt under en tuffa repetitionsperioder.
– Vardagen för en trettioårig frilansare har varierande tidtabeller och min musikerman sköter Inari lika mycket som jag. Vi har långa gemensamma morgnar och under pauser i repetitionerna hämtar jag flickan på dagis att vi kan leka, om jag inte har intervjuer eller annat. Jag tycker jättemycket om att leka.
Ylipää avslöjar också att hon är en finsmakare.
– Det finns alltid en orsak att fira! (FNB)

FNB